när one tree hill börjar gå mot sitt slut (hur ska jag överleva detta?) har jag blivit sååå sugen på att se om Gossip Girl, kan ju vara en av de bästa serierna någonsin.
Our love is like the wind, I can't see it but I can feel it.
en av dom finaste filmerna jag sett, no doubt. mina ögon tindrade som diamanter och är numera röda istället för vita, tårarna tog nästan kål på dom inatt. jag rekomenderar verkligen denna film, för att det är kärlek, på riktigt. jag ryser.
är en av utav de godaste sakerna som finns. jag skriver ibland om att jag ska göra/äta kladdkaka och jag är så pass snäll att jag har tänkt att dela med mig av det recpetet! passar till allting.. grädde,glass,jordgubbar, you name it! du kommer bli beroende, jag lovar! du gör det här på egen risk alltså...
3 dl socker
4 msk kakao
2 ägg
1 kryddmått salt
1,5 dl mjöl
100 g smör
1,5 tsk vaniljsocker
sätt ugnen på 150 grader. smält smöret och blanda i alla ingredienser till en slät smet. grädda i ugnen i cirka 17 min. KLAR.
den är underbart god, trust me.
Våren
jag menar? vem älskar inte våren? man får ta på sig sina lättare kläder, slipper gömma sig i dunjackor och mössor och man får se träd och blommor växa fram försiktigt. finns inget härligare, dessutom fyller jag år och jag menar, vem älskar inte det?
Min födelsedag
åhåhåh, vad jobbigt det måste vara att läsa om min födelsedag i VARENDA inlägg dom jag gör. men jag kan inte låta bli. jag älskar att fylla år, bokstavligen älskar. kärleken man får, maten man äter, uppmärksamheten, glädjen, ALLT. jag har aldrig haft en dålig födelsedag i hela mitt liv tror jag. hoppas att jag får en lika bra detta året....?
det var allt för detta inlägget, hoppas ni ser min blogg som lite mer intressant nu... för tillfället ser jag på americas next top model och fascineras något så fullkomligt. en sådan dröm att vara modell.
Det knastrade under våra fötter där vi gick en kall och snöig vinterkväll. Ibland känns det bara obehagligt när det knastrar när man trampar och gör flera fotavtryck i snön, en rysning ilar genom kroppen. Men just nu var det pricken över i:t. Den nya snön hade lagt sig och iskristallerna skimrade som diamanter i stjärnorna och lampornas sken. Kölden bet i våra rödrosiga kinder. Julbelysningen från husen lyste upp och påminde om att julen snart var här. Bara tre dagar kvar, tre dagar tills allt var över och en sorgsen klump i magen bildades. Genom de frostiga fönsterrutorna kunde man se människor julbaka för fullt. Lamporna passerade, hus efter hus och vi gick där, hand i hand och lät känslan ta över. Inget prat, bara blickar, bara känsla. Det luktade nybakt från ett litet hus där skorstenen rök för fullt. Den nybakta lukten och röken från en öppen eld blandade sig. Jag blundade och tog ett djupt andetag genom näsan och lät doften sprida sig i hela kroppen, lät den fylla varenda cell som var närvarande. Jag påminde kroppen om att njuta, det här är sådant som man bara upplever en gång i livet. Även fast det var långt under 0-gradersstrecket var jag varm i hela kroppen. Precis som brasan inne i det lilla huset. Det var du som fick mig att känna såhär och jag var den lyckligaste i universum. Du gick där bredvid mig, likt en ängel och du fick blodet att pulsera genom mina ådror ut i minsta vrå snabbare än någon någonsin kunnat göra. Som om jag hade kolsyra i venerna. Det sprakade i hela kroppen likt en fyrverkeripjäs på nyårsafton. Du stannade och tittade in i mina ögon med en intensiv blick. Jag mötte din chokladbruna blick och jag överväldigades av en känsla så stark att jag trodde att jag skulle svimma. Fascinerad av känslan som spred sig började en ny känsla ta fart och jag kände mig yr. Du sa någonting som jag inte kunde tyda och jag mumlade något till svars. Jag såg in i dina ögon och trodde jag skulle drunkna. Om jag bara kunde stå på tå och se lite längre in skulle jag se din själ, det vackraste som fanns. Jag lade mina armar på dina muskulösa axlar likt en romantisk komedi från USA. Än en gång såg du in i mina ögon och böjde dig ner mot mig. Innan jag mötte dina varma och inbjudande läppar mumlade jag ” All I want for Christmas is you.” Jag kände hur du rös i hela kroppen och jag mötte de vackraste läpparna i hela universum.
den här texten skrev jag i December. DÅ passade det med snö och allt. men nu känns allt bara så meningslöst. vinter i 5 månader är INTE okej. ska nog skriva en vårberättelse när det väl blir vår. texten är rätt fint. kändes lite gosigt att läsa den även fast den inte alls passar nu med alla vinterdetaljer.
fy i helvete vad äckligt. känns ju redan som att magen sugs ut i höjdskräcken , hur ska detta gå?
ska man behöva offra sin kropp för denna attraktion? vågar man det? det är många frågor och jag vet inte om jag kan ge svar på dom... enough blogging today , hörs imorgon!
