life by Klara.

som dom flesta säkert har listat ut så berodde mitt stora uppehåll pga. en händelse som tog extremt hårt på mig, nämligen att jag och Jakob gjorde slut i mitten på maj. nu har två månader gått och jag känner mig faktiskt starkare än på länge, det är nog sant det dem säger - "the heart is a muscle, and what do muscles do when they're torn? they grow back stronger." det har varit så otroligt många tuffa dagar fyllda av sorg och gråt, men fan, jag har klarat mig hittils. det finns fortfarande dagar då allt känns skit, då den där speciella låten spelas på radion eller just DEN bilden visas. men dom dagarna blir allt färre, och jag är helt övertygad om att jag kommer må riktigt bra, hela tiden, inom en kort tid. sommaren är här på riktigt och jag tänker inte låta mig själv deppa ihop, för jag är nästan säker på att den här sommaren kan bli MINST lika bra som förra. 

jag känner att jag kan ta tag i bloggningen igen. sommaren är i full gång och jag känner mig mer peppad på att blogga än någonsin! inspirationen är på topp, så nu kör vi! är ni med mig?

när livet är tufft och hjärnan har andra tankar än inspirerande texter och bilder så går jag över till tumblr istället. bilder, ord, rakt på sak, precis det jag behöver för tillfället. jag hoppas att ni väljer att följa mig där istället. självklart kommer jag börja blogga igen, så småningom. när livet har fixat sig och tankarna är positiva igen lovar jag er en comeback!

 

vi ses här istället!

 

 

skrattar så jag gråter.

 

 

 

 

min kväll spenderas med egenlagad middag och mys med vänner, ha en underbar valborg och ta hand om er! 

 

 

efter en dyster dag som denna är jag oändligt tacksam för att det finns youtubevideos som dessa som kan glädja upp en. 

 

 

 

 

håller med den här killen så mycket va. jag blir så jävla trött på att USA ska få all uppmärksamhet om hur fruktansvärt det är med bombningarna och blablabla. visst, det är skit hemskt, civilia har dött utan anledning och precis som alla andra gånger är det otroligt tufft. men seriöst, hur mycket riktar inte den amerikanska och övriga världen sin media? allt handlar om hur USA är värsta offret som att amerikanska invånare skulle vara mer värda än andra människor. jag blir så trött på att alla tycker som himla synd om 3 personer när flera miljoner har dött i krig som USA varit marknadsfört. tänk bara på alla civila offer i afghanistan och irak som har fallit pga att USA vill fortsätta vara en supermakt och använder religion som en ursäkt till att kriga för olja och en bättre ekonomi i landet.jag blir så himla arg på att det alltid uppmärksammas så galet mycket när något händer i USA, men så fort det handlar om krigsföring och döda civila i andra mindre viktiga länder är folk plötsligt helt knäpptysta och skiter i att tagga #prayforafghanistan. /enjävligtargtjej