life by Klara.

När snön försvann lika snabbt som den kom flög mina tankar iväg direkt. Till värmen. Till havet. Till brunbrända ben och lätta kläder. Varför är det så egentligen? Varför vill man alltid ha mer än vad nutiden erbjuder? Varför vill man ha snö när regnet faller, men så fort den kommer (och eventuellt försvinner) så börjar längtan efter värmen sätta igång igen. Jag tror tror att det är en riktigt farlig sak det där, att alltid längta sig bort från nutiden. Det borde nog bli ett av mina nyårslöften, att leva mer i nuet. Att vara på stunden som är JUST nu. För inget kan göras i nuet för att påverka det förflutna, det som har hänt har hänt. Och appråpå på hänt, så kommer en årsresumé upp så småningom, håll ut!