life by Klara.

Inga fler ursäkter. Inga fler halvdana inlägg var tredje dag. Nu kör vi. På riktigt.

Nu kör vi för nu finns ÄNTLIGEN tiden där. Jag har avklarat halva gymnasiet, bara sådär. Om lika lång tid står jag i Hagakyrkan med en studentmössa på huvudet och gråter av både glädje och rädsla. Jag knappt tro mina egna ord. Det känns så overkligt. Så overkligt att lilla jag, Klara, tar studenten. Fyller 18. Blir stor. På bilden ovanför var jag bara 15 år. Jag hade fått mitt hjärta krossat fullkomligt för första gången och jag skulle precis sluta nian och inleda mitt första tonårssommarlov innan gymnasiet. Jag skulle få leva för första gången. Få smaka på livet på riktigt. Idag tittar jag in i de tomma ögonen på den poserande tjejen på bilden och tänker, det där var jag, då. Men inte längre. Gymnasietiden har gjort så mycket med mig, jag har lärt mig så mycket. Om livet. Om vänskap. Om mig själv. Så tack alla runt omkring för det, tack för att ni vägleder mig och gör mig till den människan jag vill bli. Nu jävlar kör vi sista halvan men främst 2014 ut.